Jag till slut tog tålamodet slut. Visst kan jag ha överseende med att min sida inte jämt ska fungera utan några som helst problem. Men nu börjar kannan rinna över, och idag kom den förödande sista droppen. En ny sida har fötts. Det kommer bara ta lite tid att uppdatera den. Nu är det bara hoppas att denna kommer att bli bättre.

Annars är saker och ting lite bättre idag. Man måste ju ha riktiga lågmärken ibland för att kunna uppskatta hur bra man har det i övrigt.

I morgron är det världens bästa pappas födelsedag. Han är ju uppe i norr och svänger sina lurviga i skidbacken. Jag hoppas de inte glömmer bort att de måste fira daddeeoo. Tror jag ska ta och ringa och påminna. Oh vad händer annars da, nja inte mycket. Jag är väldigt trött, man blir inte så lite sliten av stressen på jobbet. När man väl är hemma sitter man bara som en zombie i soffan och orkar inte ens ta sig nått att äta. Tur med påskledigt nästa vecka. Det är som ett brev på posten att våren är här.

Vi är hembjudna till Mr Bigs mamma och pappa på våfflor i helgen. Not bad, not bad at all. Så blir det när man inte har något våffeljärn, man får en slags obehaglig längtan efter våfflor. På tal om bortbjuden på middag känns det verkligen som jag måste ta tag i det här med fondue middagen. Känns ju inte riktigt som jag kan vänta till vi har en lite större lägenhet så vi kan vara hos oss. Det känns som det kan dröja ett tag till detta sker.

Nu är det snart dags för hemgång, aka förvandling till zombieläge. Tills nästa gång....ta ta.