Jag har faktiskt flera gånger tänkt att jag skulle skriva om just detta. Det här med djur alltså, för att i stort sett alla människor tar för givet att alla andra människor, om inte älskar så i alla fall tycker om djur. Jag gör inte det. Alls. "-Inte ens söta små kattungar/hundvalpar." 10 gånger av 10 är det frågan som följer efter det påståendet. Det slår aldrig fel. Nej, inte ens dom. Inte så att jag vill stampa på de eller så (som de flesta gör med mindre djur utan att det ifrågasätt nämnvärt), men jag vill inte gosa med dem.

Detta är inte riktigt socialt accepterat. Det är fult att inte tycka om husdjur. Spindlar och andra kryp är helt okej men katter och hundar ska alla gilla. Som om det vore programmerat i vårt DNA. Jag hatar inte katter, jag kan förstå att det finns folk som tycker det är mysigt och vill ha en liten hårboll springandes om kring hemma. Det är helt okej, bara jag slipper så. Däremot tror jag att jag hatar hundar. Dom är hårig, luktar illa och är korkade. Dessutom är de påträngande! Till skillnad från katter som kan smyga runt och smöra lite när man är i närheten men snart ge upp när dom märker att man inte faller för det, fattar hundar ingenting. Dessvärre är dom allt som ofta akompanierade av puckon som låter bestarna hållas. "-haha va gulligt den vill bara hälsa på dig, den är jättesnäll.

Jag skiter väl i vad hunden vill! JAG vill inte hälsa på den. En mindre ha äckliga skitiga tassavtryck på mina kläder. Yuk!

Don't even get me started on alla förtvivlat äckliga små rodents som ungar tjatar om att dom vill ha när dom börjar komma upp mot ett decennium. Jag bävar! Kloakdjur säger jag bara, lämna dem där de hör hemma.

Nej, jag hade inga djur när jag var liten och jag var innerligt glad för det. Min familj tycker inte som jag, alla syskonen har katter och mamma skulle nog gärna vilja men pappa är nog lite på min sida så hon får stå tillbaka.

Jag handlade mat på nätet. Det var helt totalt slut på ätbart här hemma igår. Hubby var iväg med familjen på födelsedagstillställning och jag skulle dra iväg och träna. Alldeles för trött för att tänka på att imorgon måste man åka iväg och handla tillsammans med resten av Svenska befolkningen. Det slutade att jag letade mig in på den stora mataffären på det berömda nätet.

Det var helt ok, man klickade runt lite i de olika avdelingarna. Vissa saker var något svåra att hitta med inte värre än att man tog sig en liten rundtur. Man fick välja när man ville ha leverans, jag valde mellan 18-20, så klart visade det sig sedan när Hubby kom hem att han ville ha nått som jag glömt plus att han redan handlat marmelad som han tjata om ett par veckor för vi alltid glömmer det när vi handlar. Så jag fick justera lite i korgen och när jag var klar fick jag inte längre välja 18-20 leverans utan fick nöja mig med 19-21. Men jag tror jag överlever. Så snart får vi se hur bra det här är med att handla elektroniskt. I´ll let you know.

I morgon är det stor Gocart & Paintball bonanza, följt av "sommarens" sista grillparty. Självklart med nattbad.

Det gäller att bylsa på sig, det ska bli hela 5 varma grader.

so long

Jag har ett tag tillbaka gått och tänk på det här med att skaffa städhjälp. Det måste ju medges att det inte längre är alltför dyrt för att inte tala om all tid och ångest man sparar.

Det stora problemet jag hade när jag väl tog tag i det hela och började kolla runt lite var det här med tillit. Måste ju säga att det är inte bara att man googlar från någon juste städfirma som man gladeligen ger sina nycklar till sitt eget privata att rumstera runt i. Så naiv är man ju inte. Vem vågar man lita på. Men jag vill ju definitivt att de ska göras när man inte är hemma. Att bara få komma hem och allt är skinande rent, det är ett visst värde i det.

Men så kom det sig så att jag har en vän, eller två, dom sammanbor med varandra, som anlitar en liten dam två gånger i månaden. Som gör allt det där som man inte orkar eller vill. Det låter bra. Då känns det mycket bättre, ungefär som att man har fått lite av en "provanställning" på det hela.

Så nu tror jag helt enkelt att jag ska göra slag i saken. Bli lite av en överklassare, med städhjälp. Nice!

So....ta ta

Det gjorde ont, i benen men mest i lungorna måste jag säga. Men det var kul. Attans! Nästan så man inte kommer ihåg hur förbenat skitkul det är att lira innebandy. Nu är jag igång igen. Och det känns bättre än bra.

Nu är det bokat. Den 11 april bär det av till Åre. Vi blir 6 pers och här är stugen:

den ligger stationerad härliga 10 m från lift och ett knappt stenkast från de lokala pubhaken. Kan det bli mycket bättre. Nu funderar jag starkt på att kanske investera i ett par nya pjäxor, eftersom jag har världens konstigaste fötter som inte gillar vilka dojjper som helst. Men nu har jag ju en snowboardvän så jag slipper sitta själv och bli blöt i rumpan medan alla andra suckar för att det tar sådan tid... Vi får helt enkelt se...

Kul som attans ska det bli i allafall...